Sorg

Idag hände det jag länge vetat en dag skulle hända...
.. min underbara älskade mamma somnade ifrån oss.

Det var lugnt och fridfullt.
Hon lider inte mer.
Hon är i himlen.

Här nere är saknaden obeskrivlig.

Hon var verkligen den finaste och vackraste mamma man kan tänka sig.
Kärlek!
Hon kämpade en tuff och hård strid - men cancern kan vara förfärlig och obarmhärtig.
Den är grym, plågsam och ovärdig.
Jag är så stolt över min mamma.

Men det är tufft att se en människa man älskar så högt brytas ner på det viset.
Ovärdigt, grymt och plågsamt är ord som hela tiden poppar upp.

Men nu... hon har frid. Inga plågor - bara lugn.
I himlen är alla hela, lyckliga och utan krämpor.

Här nere har vi som är kvar olika sätt att sörja.
Jag har fällt många tårar idag.
Många tankar snurrar i mitt huvud.
Men för mig finns bara ett sätt.

Jag klarar inte av att sjukskriva mig, ta en paus och sätta mig ner och "bara tänka" och vara..

Jag väljer det jag vet att min mamma önskar för mig.
Jag väljer att prioritera Mirabelle, Nellie, Norah och Mathias.. Och pappa och Daniel såklart!
Jag väljer att klara mitt företag och göra den karriär jag tänkt och lovat mig och min familj.
Jag väljer det som känns rätt för mig. Som jag vet att mamma vet är mitt sätt att hantera detta.

Jag behöver göra detta. Jag vill detta. Jag lovar att ta det lugnt, andas och ta pauser - men inte sluta jobba. Detta är mitt sätt att klara av sorgen.
När allt lugnar sig så kommer jag finna tröst i att sitta en solig vårdag vid mammas grav - plantera blommor och prata till min änglamamma i himlen.

Jag vet att jag har en intensiv period framför mig - men det skrämmer mig inte.
Jag vill, jag vet att jag kan - och jag ska!
Det är detta jag kan göra för min familj, för min mamma - och för mig själv.

Jag vill passa på att tacka mina underbara vänner.
Ert stöd och era hälsningar värmer och gör mig rörd.
Jag är lyckligt lottad som är omgiven av så många fantastiska människor!