Lilo...

Jo, så här var det. Dagen innan midsommarafton, alltså i förrgår så var Mirabelles Lilokanin lite konstig. Han var slö, loj och jag blev lite orolig.

Min oro var befogad. På midsommaraftons morgon när jag tittade till Lilo så... var han död.... AAAH!

Behöver jag skriva att jag inte mådde toppen... Fick ont i magen av bara tanken på att behöva berätta för Mirabelle. Hon hade ju glatt pratat om sin älskade kanin hela morgonen..

Jag och Mira åkte på små ärenden och Mathias ringde uppfödaren. På väg hem så ringde Mathias och berättade att vi skulle få komma och hämta en ny kanin. Dock fanns ingen ifrån samma kull kvar. Jag hade hoppats på det, för alla i den kullen såg likadana ut... Nu skulle vi få en annan. Jag var ju tvungen att berätta för Mirabelle vad som väntade. Hon tog det mycket bra. Hon sa:

-Men då har jag ingen kanin nu. Han har fått vingar...

Jag berättade att Lilo hade vart sjuk och att det var därför han dött. -Åh! Stackarna, svarade hon då... Så söt.

Jag berättade att hon skulle få en ny kanin och undrade vad hon ville att han skulle heta. -Lilo!

Så, får jag presentera Mirans nya kanin - Lilo!